jennygunnarssons

Nu ska jag äntligen skriva lite, det låter väl bra för er tre som kanske har kollat in om jag skrivit något? ;) Det har varit fullt sjå med julklappar, julmat/godis och liknande så jag har inte hunnit skriva sedan jag fick denna fina bloggen. Självklart så var jag och Viktor tvugna att kladda med designen på bloggen så nu är den helt fel, men jag hoppas kanske kunna få hjälp med detta efter jul om jag kanske bjuder på en fika eller nått?

Iallafall så har väl Julen varit så bra som den kunnat vara, Pappa var ju saknad i stort sett hela tiden men det finns ju inget man kan göra åt det. Jag kände ändå på något litet sätt att han ändå var med oss när vi satt där runt bordet. Jag har verkligen inte känt att det har varit jul men det är väl pågrund av att han saknas.
Viktor firade jul med oss detta året och det var en trygghet tyckte jag. Även fast han tyckte det var lite väl mycket ståhej och julklappar. I deras familj brukar de inte ha så mycket. Och just detta året så hade vi extremt mycket klappar, vet inte riktigt varför..? Om det kanske var för att trösta oss för att inte vår älskade Pappa/Man var där eller vad det var. Att Hugo var med var väl också en av anledningarna till att det var mycket paket kan jag tro.

I fredags åkte jag och Viktor upp till Hjo för att hälsa på hans familj, de var några styckna som var sjuka där så vi fick inte träffa alla men det var trevligt ändå. Och idag skjutsade jag ner Viktor och Erik till Jönköping för att de skulle ta buss vidare mot Stockholm. Jag åkte hem till mamma. Och nu ikväll har vi varit hos Jonas och Michaela (bror och fästmö) och ätit tacos.
Har även varit lite ledsen såhär på kvällskvisten. Förstår mig inte på hur vissa människor fungerar. Speciellt sånna som ska kallas vänner. Hur kan man vara så självgod att man först inte hör av sig alls och knappt vill veta av en och sen efter att ens Pappa dör då är det helt okej att börja höra av sig igen och tycka synd om. Och sedan när allt ståhej runt dödsfallet lagt sig så slutar man höra av sig igen. Det är den där känslan av kontakt jag vill ha, att man både ger och tar.
Jag har sagt det förr och inte hållt vid det, men nu, NU åker du bort!!
Men efter allt detta så måste jag komma ihåg att jag fortfarande har underbara vänner i mitt liv och det gjorde att det drog i mungiporna tidigare. Jag fick nämligen en elfdans sänd till mig från Evelina. Det är jag, Evelina, Helen och Cecilia som dansar.
Jag lägger in länken här:
http://elfyourself.jibjab.com/view/1DGmfCmwrdOWNNAgKfAF

Tack för att jag har er!
Nu ska jag snart sova, ska jobba lite imorgon och få endel saker gjort. Men jag skriver mer imorgon!
Puss och Kram!
Ps. Det känns kul att skriva!